Imorse när jag klev upp låg det en lax i hallen.

Jag vet faktiskt inte om det är jag eller laxen som borde bikta sig, men hela situationen kändes bara så fel.

Nu ni! Oj, oj, oj, oj, oj...

Nu ska ni få ta del av en riktigt, riktigt ful bekännelse. Någonting osmakligt, vidrigt, hänsynslöst; ja, man skulle nog kunna likställa det med att bajsa främmande människor i ansiktet. Det här är något vedervärdigt och vämjeligt, avskyvärt och motbjudande. Det är svårt att stå ut med sig själv när man utför någonting så fruktansvärt äckligt som jag gör. Och ofta också!

Jag hoppas ni förstår vad jag går igenom för att orka bekänna det här.
Mamma och pappa -ni bör nog sluta läsa nu.

Nu kommer det. Nu skriver jag det:

Jag ammar mitt barn offentligt.

Överallt! 

På restauranger, caféer, på stan, ja till och med i kön till kassan händer det att jag slänger fram tutten.

"Slänger fram tutten". Ja, det är verkligen det jag gör. Jag börjar med att klä av mig helt och hållet på överkroppen och ställer mig på bordet. Sen ser jag till att alla i rummet har sett mig naken (går det så lyfter jag även lite på kjolen och trosan). Och efter det så bjuder jag laget runt från mina härliga mjölkfyllda bröst.

-Du kanske vill smaka lite? Du där, ska det va lite till kaffet? Och du där borta ska väl smaka en snutt direkt ur förpackningen, ja jag tänkte väl det!

Och sen, när alla procedurer är klara, ger jag slutligen bröstet till mitt barn. Alltså efter att jag har sett till att alla har blivit så äcklade av mitt vulgära sätt att de har lämnat lokalen, kanske till och med flytt Sverige... Vad vet jag.

Fast egentligen när jag tänker efter så brukar jag hoppa över det första och gå direkt till att mata mitt barn. Med kläderna på.

Men trots att jag avstår från att spruta mjölk i folks kaffekoppar tycker majoriteten av Sveriges befolkning att offentlig amning är olämpligt. 

Tidningen Metro publicerade en undersökning om svenskars inställning till amning i höstas. Och igår när Patric kom hem och berättade om ett radioprogram där de hade ägnat dagen åt att låta folk ringa in och spy galla över ammande mammor, blev jag påmind om den här artikeln. Och så blev jag förbannad. Igen. Nu får det väl ändå vara nog!

85 procent tycker att vi ska amma, men 53 procent tycker att vi minsann inte får amma hur, var och när vi vill. Att det är olämpligt. Över hälften av Sveriges befolkning! Och bland åldersgruppen 15-22 år, där jag för övrigt själv ingår, tycker hela 75 procent att det är olämpligt med offentlig amning!

Så folk tycker generellt att småbarnsmammor ska amma, men att vi ska göra det där ingen oskyldig kan råka se.

-Nej, lille Mille. Nu får du allt vänta. Ja, skrik du dig blå bara, det finns faktiskt vuxna människor här inne som inte tål att se på när du får i dig näring. Hör du det Mille?
DU. FÅR. VÄNTA! Ja, det är inget att hänga läpp för. Vuxnas behov måste gå före i såna här fall. Hur skulle det se ut ifall bebisar fick äta bland folk? Skärpning nu Mille! Inte skrika efter bröstet på stan. Fattar du väl.

Vilken idiot till bebis jag måste ha. Och vilken idiot jag är som lämnar hemmet länge nog för att mitt barn ska hinna bli hungrigt. Vi har ju inte fattat nånting.

90-talisterna. Tydligen är det min generation som finner amning mest stötande. Min generation, som har vuxit upp under en explotion av media fylld med nakna kroppar! Överallt ser man dessa halvnakna kvinnor, på stan, i reklam, på tv och på den där restaurangen där jag precis avstod från att hälla bröstmjölk i kaffet.

Reklam för parfym -helt okej med naken kropp.
Varm dag på stan -inga problem med jeans som slutar där de börjar.
Fin middag på restaurang -kör på med urringad klänning bara.
Serier som visas klockan ett på eftermiddagen på storbilds-teven i väntrummet på vårdcentralen -hejja heta sexscener!

Men att visa lite hud för att ge sin bebis näring -inte okej. Äckligt. Onaturligt och vedervärdigt. Vidrigt. Hur bara kan vi?

Är det så att kvinnans kropp har blivit så sexuellt laddad och onaturlig att dagens människor har blivit främmande för det mest naturliga i värden? De kanske undrar hur man kan stoppa in ett sexredskap i munnen på ett spädbarn? De stackars små idiotmänniskorna som inte har förstått vad naturen går ut på, de måste ju bli fruktansvärt förvirrade när en mamma använder sitt bröst till något annat än att ligga med Brat Pitt på film eller sälja snajdiga märkesparfymer. 

Hängiga amningsbröst passar inte in i dagens samhälle. Folk är rädda för det naturliga. Tänk om de blir blinda ifall de råkar se ett naturligt bröst?

Snälla mammor -AMMA MERA! Har folk inte nerver nog att se ett litet knyte, i famnen på sin mamma, äta sig mätt på det mest naturliga sätt, är det dessa människor som borde stanna hemma i sitt vardagsrum och inte vi. 

Glöm aldrig bort att vi är en del av naturen. Raka sig under armarna, plastläppar och antirynkkräm är väl en sak. Men när det har gått så långt att man inte ens får visa sig naturlig med sitt eget spädbarn utan att folk höjer på ögonbrynen kan man ju inget annat än att undra vart världen är påväg.


Det känns skönt att jag äntligen har fått det sagt. Nu återstår det bara att invänta diverse hatbrev och mordhot. Det är sånt man får räkna med som pervers fridsstörare, förstår ni.

Vi har kommit efter lite med tvätten, av förklarliga skäl. Milles nya outfit består av lila klänning och strumpor i storlek 27.

Jag glömmer nästan alltid att ge mina barn D-vitamindroppar. Det är som en blockad för hjärnan, en hjärnblockad som bara inte går att flytta på. Varje gång vi är på barnavårdscentralen och BVC-sköterskan frågar om vi behöver nya droppar, tänker jag efter hur länge sen det var hon frågade sist, vad jag svarade då och hur stor sannolikheten är att dropparna redan skulle vara slut.